Beskrivning
Enligt 92 § i Förvaltningsstadgan för Egentliga Finlands förbund ska landskapsstyrelsen årligen vid landskapsfullmäktiges första möte för landskapsfullmäktige framlägga en förteckning över motioner som gjorts av fullmäktigeledamöterna och som inlämnats till landskapsstyrelsen och vilka landskapsfullmäktige inte slutgiltigt behandlat före utgången av föregående år. Samtidigt ska uppges, vilka åtgärder som vidtagits på grund av dem. Landskapsfullmäktige kan konstatera, vilka åtgärder som är slutbehandlade.
.1 Landskapsstyrelsen har sitt möte 14.11.2022 diskurerat om Sannfinländarnas landskapsfullmäktigegrupps inlämnade motion vid Egentliga Finlands landskapsfullmäktiges möte 13.6.2022 § 22:
”Landskapets möjligheter att främja sysselsättningen
”håller rätt långt på att övergå till kommunerna. Till detta ansluter sig väsentligt bl.a.: bristen på arbetskraft i framtiden, långtidsarbetslösheten samt de olika regionernas konkurrens om kunnig arbetskraft.
Vad bra kan Egentliga Finlands förbund göra, för att vårt landskaps konkurrenskraft och sysselsättningsåtgärderna av näringsverksamheten som berikar dess olika områden säkerställs koordinerat och i gott samarbete både med våra kommuner och gränskommunerna?
Sannfinländarnas fullmäktigegrupp”
Landskapsdirektörens förslag
Landskapsstyrelsen beslutar för landskapsfullmäktige föreslå följande:
Regeringen överlämnade 6.10.2022 till riksdagen en proposition om att överföra ansvaret för att ordna den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen från staten till kommunerna. Finansieringsmodellen för reformen har byggts upp för att sporra kommunerna att utveckla sin verksamhet för att främja sysselsättningen på så sätt, att genom reformen uppnås 7 000–10 000 fler sysselsatta.
Avsikten är att stadfästa lagarna på våren 2023, och avsikten är att ansvaret för att organisera servicen ska övergå till kommunerna 1.1.2025.
Målet för reformen är att föra tjänsterna närmare klienten som person och arbetsgivaren. Tanken är att då ansvaret för utbildningstjänsterna samt näringstjänsterna finns på samma organisatör, tjänsterna stöder en snabbare sysselsättning. Man anser att kommunerna har utgångspunkterna att erbjuda klienterna inriktade tjänster och som lämpar sig för de lokala arbetsmarknadernas behov.
Regeringen framför att servicen överförs till kommunerna eller till ett samarbetsområde, som bildas av flera kommuner. Arbetskraftsunderlaget för samarbetsområdet ska ha minst 20 000 och fungera som ett arbetspendlingsområde. Samarbetsområdets kommuner ska geografiskt ha en förbindelse med varandra. Dispens för ansvaret att organisera servicen kan dock erhållas till exempel på grundval av skärgårdskaraktär eller de långa avstånden samt för att uppfylla de språkliga eller kulturella rättigheterna. Erhållandet av dispens förutsätter, att kommunen eller sysselsättningsområdet anvisar tillräckliga resurser för att ordna servicen.
Propositionens ekonomiska uppmuntran grundar sig på att kommunerna drar nytta av att den arbetssökande blir sysselsatt. Det ökade finansieringsansvaret kompenseras för kommunerna till fullo genom en ökad statsandel för den grundläggande servicen. Den ökade statsandelen allokeras till hälften utifrån den arbetsföra befolkningen och till hälften från antalet arbetslösa, samt i fråga om integrationsutbildningen utifrån personerna med ett främmande språk. Personalen vid den nuvarande Arbets- och näringsförvaltningen ska enligt propositionen överflyttas till kommunerna som en överföring av rörelsen, som s.k. gamla arbetstagare. Staten ansvarar även i fortsättningen för ordnandet av arbetskraftsservicen och att den fungerar på riksnivå.
Egentliga Finlands förbund gjorde på våren 2022 på åtgärd av Egentliga Finlands kommundirektörsmöte (4.3.2022) en utredning om utgångspunkterna för reformen av Arbets- och näringsservicen i landskapet. På basis av utredningen riktar sig pendlingen i landskapet kraftigt till Åbo. Man pendlar till centralstaden förutom från Åboregionens kommuner mycket från södra Vakka-Suomi, från Pargas och de södra delarna av Loimaa. I Egentliga Finland uppfyller endast Åbo (96 000) och Salo (23 300) minimum på 20 000 personer som krävs som ett arbetskraftsunderlag. Av de enskilda regionkommunerna har Åboregionen i arbetskraft 164 000,
Saloregionen 26 800, Loimaaregionen 14 800, Vakka-Suomi 14 200 och Åboland 9 500. Möjliga samarbetspartner utanför landskapsgränsen finns även exempelvis i Raumo- och Forssaregionerna.
Landskapsstyrelsen har i sitt utlåtande 20.6.2022 uttryckt sitt stöd för reformen. Landskapsstyrelsen har ansett att man, då nya sysselsättningsområden bildas, i stället för ett minimum för arbetskraftsunderlaget som innehas av dem, skulle sikta till funktionellt motiverade sysselsättningsområden bildas vilka beaktar områdenas särdrag (bl.a. tvåspråkighet, andelen invandrare). Målet ska vara att förbättra tillgången på kunnig arbetskraft och att den enskilda arbetssökandens synvinkel beaktas då servicen byggs upp.
Egentliga Finlands kommuner har i regel inlett en kartläggning av samarbetet för sysselsättningsservicen. Man har prövat att ordna sysselsättningstjänsterna utifrån kommunen vid kommunförsök i Åbo- och Saloregionen. I Åboregionens kommunförsök var Åbo, Letala, Pemar, Sagu och Nystad med. I Saloregionens kommunförsök finns för sin del Salo, S:t Mårtens och Koski TL med. På grundval av utredningen av landskapets förbund har kartläggningen av samarbetet inletts från de traditionella samarbetsriktningarna, bland annat regionalt. Även en landskapsmodell har betraktats som möjlig. Åbo stad rekryterade på hösten 2022 en förändringsdirektör för sysselsättningstjänsterna, under vars ledning en region- och landskapsrunda för reformen av sysselsättningsservicen har kommit i gång. Åbo stad har för avsikt att i samarbete med kommunerna utarbeta en plan och ett reformprogram för sysselsättningstjänsterna för åren 2023–2024. Den bakre gränsen för att besluta om samarbetsområden är oktober 2023.
De egna förberedelserna av Åbo stad och de andra kommunerna i Egentliga Finland kompletterar varandra. Till Egentliga Finland uppgifter hör inte sysselsättningstjänsterna i den nuvarande och ej heller i den föreslagna servicemodellen. Landskapets förbund stöder vid behov beredningen på uppdrag av kommunerna. Förbundet kan för sin del stödja olika slags försöks-, utvecklings- och pilotprojekt som hänför sig till sysselsättningen och livskraften bl.a. med sina tillgängliga finansieringsinstrument.
Landskapsstyrelsen beslutar föreslå för landskapsfullmäktige, att den anser det ovan anförda svaret vara tillräckligt och att motionen är slutbehandlad.
Beslut
Förslaget godkändes.
_____
.2 Motion av sannfinländarnas fullmäktigegrupp om att Helsingfors-tåget ska stanna i Pemar
Sannfinländarnas fullmäktigegrupp inlämnade vid landskapsfullmägtige möte 13.6.2022 § 189 följande motion:
”Helsingfors-tåget ska stanna i Pemar
Persontågtrafiken mellan Åbo och Helsingfors ska i framtiden stanna även i Pemar för att ta upp och lämna av resenärer.
Efter den 15 augusti är slutstationen för Helsingfors-tåget i Åbo Kuppis station under de följande två åren på grund av byggandet av en järnvägsbro över Aura å. Samtidigt försvinner för resenärerna till Helsingfors parkeringsplatserna i närheten av järnvägsstationen i Åbo. Det är bekant att trakten av Kuppis station är så fullt utbyggd, att det på området råder en skriande brist på förmånliga parkeringsplatser och på grund av dem som redan arbetar på området. Nu skulle det passa bra in i tågets tidtabell att stanna i Pemar, då ”svängen” till järnvägsstationen i Åbo faller bort ur restiden.
På våren 2021 färdigställdes en utvecklingsplan för stationsplatserna i Egentliga Finlands lokaltågtrafik, av den framgår det, att det i vårt landskap finns en stark vilja att utveckla närtågtrafiken. Därför verkar det bakvänt att det länge planerade cirka En timmes tåget mellan Åbo och Helsingfors i framtiden inte kunde stanna i Egentliga Finland annanstans än i Åbo och högst i Salo. Man skulle tro att tågförbindelsen skulle bli betydligt mera lönsam och få mera med understöd med hänsyn till landskapets människor, om det även i Pemar skulle finnas en hållplats som betjänar resenärer, där det skulle finnas tillräckligt med gratis parkeringsutrymme för bilarna för dem som stiger på tåget.
Vi, landskapets beslutsfattare, befinner oss i en nyckelposition och bär ansvar för att det för landskapets invånare ordnas en förmånlig och okomplicerad färd på morgonen till Helsingfors till arbetet och tillbaka på kvällen, om behovet det kräver. Med de nuvarande bränslepriserna ligger det inte mycket förnuft i att köra efter tåget långa sträckor för att få skjuts. Även klimatvänligheten bär beaktas då anslutningar för kollektivtrafiken planeras.
Sannfinländarnas landskapsfullmäktigegrupp”
Förslag
Landskapsdirektörens förslag
Landskapsstyrelsen beslutar föreslå för landskapsfullmäktige om den fullmäktigemotion som gjorts av Sannfinländarna följande:
Fjärrtågstrafik på marknadens villkor Åbo–Helsingfors
Den nuvarande tågtrafiken mellan Åbo och Helsingfors är på marknadens villkor.
Inom trafiken på marknadens villkor beslutar operatören, i detta fall VR, ensam om servicenivån för den trafik som tillhandahålls: om antalet turer, platserna för att stanna och prissättningen av biljetterna. Tills vidare har VR inte betraktat ett stopp i Pemar som lönsamt. Extra stopp har VR ansett vara svårt med hänsyn till de mötande tågens tidtabeller.
Med projektet En timmes tåget eftersträvas en snabbare och kortare tågförbindelse Åbo-Helsingfors samt en förbättrad servicenivå på hela förbindelsesträckan. En timmes tåget förutsätter, förutom snabbjärnvägen Salo–Lojo–Esbo samt ett dubbelspår på avsnittet Åbo–Salo. Projektet En timmes tåget gör då det är genomfört, utöver snabba och direkta tågturer samt fjärrtågen som stannar på mellanstationer närtrafikens tåg av olika typer, varvid även de direkta förbindelserna från Pemar i riktning mot Helsingfors förbättras.
Den regionala tågtrafiken
Målet för Egentliga Finlands förbund har i åratal varit att återställa den regionala tågtrafiken i landskapet. I Egentliga Finlands landskapsstrategi (Landskapsstrategin 2040+ De hållbara partnerskapens Egentliga Finland)
är visionen för regionstrukturen ett hållbart bostads- och arbetsmarknadsområde som omfattar hela landskapet och som bygger på en fungerande kollektivtrafik. Arbetsverktygen för Egentliga Finlands förbund för att utveckla för en bärkraftig region- och samhällsstruktur samt trafiksystemet är landskapsplanläggningen samt trafiksystemplaneringen. Både i landskapsplanen
(Etapplandskapsplanen för tätorternas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland) och i trafiksystemplanen (Egentliga Finlands trafiksystemplan 2020) har anvisats ett bannät och stationsplatserna samt deras utvecklingsmål.
Den regionala tågtrafiken har enligt Egentliga Finlands vision, landskapsplanen och trafiksystemplanen främjats, utöver utvecklingsplanen för de även i fullmäktigemotionen konstaterade, genom många åtgärder. Flera regionala och riksomfattande utredningar pågår och är under beredning. Ännu under år 2022 är det avsikten att tillsammans med Birkalands och Egentliga Finlands förbund samt kommunerna invid banan Åbo–Toijala låta utarbeta en utredning om planerings- och förbättringsåtgärder som förutsätts för att på nytt öppna stationsplatserna.
Inom det Scale UP projekt som pågår har man undersökt resenärspotentialen hos tätorterna invid banan och organisationsmodeller för att organisera tågtrafiken utred. Den lokaltågsenkät som ordnades av samma projekt sommaren 2022 mottog över 3 600 svar. Av dem som svarade i Pemar skulle (569 st.) 75,6 % ha varit villiga att anlita lokaltåg.
Kommunledningen i Egentliga Finland publicerade 7.10.2022 ett ställningstagande till förmån för en utveckling av när- och fjärrtågstrafiken på alla banriktningar: ”Målet är att utveckla de interna och externa förbindelserna för Egentliga Finland och vid sidan av En timmes tåget och som stöd för detta förutsättningarna för närtågtrafiken bland annat nya hållplatser, stationsplatser och anslutningsparkering. För avsnittet Nystad–Åbo–Tammerfors samt genom En timmes tåget är det möjligt för kommunerna invid banan att utveckla närtågtrafiken. Fjärrtågens nya platser för att stanna i framtiden kan till exempel vara Urusberget i Åbo, Nuorikkala i Reso, i Nådendal, i Lundo, i Kyrö och i Pemar.”
Utifrån de utredningar som utarbetats är det både möjligt och omfattande med understöd att förbättra ett förverkligande av närtågstrafiken och fjärrtågens servicenivå på alla banavsnitt i Egentliga Finland. Åbo bangård och dubbelspåret Åbo–Kuppis blir färdiga mot slutet av år 2024. Det återstår dock mycket saker att placera i en tidtabell för att genomföras och finansieras av staten och kommunerna tillsammans. Finansieringen för att iståndsätta Suomen Lähijunat Oy:s SM2-tåg är ännu öppen. Ett övergripande förverkligande av lokaltågstrafiken på avsnittet Åbo–Salo förutsätter både att beställar-/organisatör-/organisationsfrågorna blir lösta och byggandet av ett dubbelspår som leds av projektbolaget för En timmes tåget.
I det rådande läget , där det enligt motionen finns ett akut lokalt behov, möts det lokala intresset samt de globala målen för en grön övergång för trafiken, och där är det viktigt att fortsätta diskussionerna med VR med en så snabb tidtabell som möjligt om att fjärrtågen stannar i Pemar.
Landskapsstyrelsen beslutar föreslå för landskapsfullmäktige, att det anser det ovan anförda svaret vara tillräckligt och att motionen är slutbehandlad.
Förslaget godkändes.
_____
Maakuntavaltuusto 5.12.2022