Beskrivning
Landskapsstyrelsen 17.11.2025 § 197
Utlåtande gällande de åtgärder som framförts i utvärderingsberättelsen 2024
Enligt 121 § i kommunallagen ”ska kommunstyrelsen till fullmäktige avge ett utlåtande om de åtgärder som utvärderingsberättelsen ger anledning till”.
Landskapsstyrelsen avger sitt utlåtande om utvärderingsberättelsen 2024 (lv 9.6.2025 § 13), och utlåtandet föreläggs landskapsfullmäktige för kännedom.
I sin utvärderingsberättelse har revisionsnämnden bedömt Egentliga Finlands förbunds ekonomi, verksamhet och måluppfyllelse år 2024. Utvärderingsberättelsen grundar sig på kommunallagen, revisionsnämndens granskningsplan och tillgängliga dokument.
Sammanfattningsvis konstaterar revisionsnämnden att de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen som landskapsfullmäktige fastställde i budgeten för 2024 har uppnåtts väl. Förbundets resultat blev bättre än planerat. Resultatet för år 2024 beräknades visa ett underskott på 287 056 euro. Bokslutet för 2024 uppvisade dock ett överskott på 185 960 euro. Besparingarna uppstod särskilt i personalkostnaderna.
I en mer detaljerad granskning av målen och verksamheten framförde revisionsnämnden vissa iakttagelser och förslag. Revisionsnämndens iakttagelser har markerats med kursiv stil.
Gemensamma funktioner och förvaltning
I punkt 5.2 rekommenderar revisionsnämnden att bokslutet tydligare borde särskilja den kommunfinansierade och den projektfinansierade verksamheten samt kostnadsfördelningen mellan dem. I nuläget framgår inte hela samkommunens helhet tillräckligt tydligt av bokslutet.
Vid utvecklingen av bokslutets tydlighet, transparens och läsbarhet kommer vi framöver att fästa större uppmärksamhet vid en tydligare åtskillnad mellan kommunfinansierad och projektfinansierad verksamhet.
I punkt 5.3 uppmärksammar revisionsnämnden att kostnaderna för företagshälsovården har ökat med nästan 30 %. Detta bör granskas noggrant och bakgrunden utredas, i den mån arbetsgivaren kan påverka situationen.
Kostnadsökningen har utretts tillsammans med företagshälsovården. Kostnaderna har ökat i samtliga faktureringsgrupper, men ökningen har varit störst i ersättningsklass I, dvs. i kostnaderna för förebyggande verksamhet och åtgärder som stöder arbetstagarnas arbetsförmåga (+ 47 %). Företagshälsovårdstjänsterna konkurrensutsattes sommaren 2025 och den nya avtalsperioden med Pihlajalinna Lääkärikeskukset Oy inleds 1.1.2026. I samband med detta har man strävat efter att dämpa kostnadsökningen genom att fästa uppmärksamhet vid effektiviteten i den förebyggande verksamheten.
I punkt 7 anser revisionsnämnden att de verksamhetsmässiga målen för 2026, som ska föreläggas det nya landskapsfullmäktige för godkännande, borde formuleras tydligare. Det bör fastställas metoder för hur måluppfyllelsen ska mätas för att det i utvärderingsberättelsen ska kunna påvisas hur målet har uppnåtts. Trafikljusmodellen är endast ett sätt att uttrycka måluppfyllelse. Även andra metoder, exempelvis kvalitativa bedömningar, kunde ingå. Revisionsnämnden förväntar sig också att verksamhetsberättelsen för 2025 innehåller en tydligare redogörelse för hur måluppfyllelsen har konstaterats och mätts.
Revisionsnämndens iakttagelse är välgrundad, och vi strävar framöver efter att vidareutveckla rapporteringen så att kvalitativa bedömningar kompletteras med kvantitativa och tidsbegränsade indikatorer i de uppgifter där det är ändamålsenligt och möjligt.
Förbundets verksamhet kännetecknas av att resultaten och effekterna ofta syns indirekt och på lång sikt i landskapets livskraft, konkurrenskraft och invånarnas välbefinnande. Därför har målen främst definierats som konkreta uppgifter och åtgärder som stegvis för verksamheten närmare de strategiska målen. Genomförandet av de konkreta åtgärderna bedöms årligen med trafikljusmodellen, som ger en lättöverskådlig helhetsbild av hur väl den planerade verksamheten har genomförts under året.
Markanvändning och miljö
I punkt 5.3.3 anser revisionsnämnden att ”det största utvecklingsbehovet gäller kvaliteten i växelverkan. Århuskonventionens anda — genuin och påverkningsbar delaktighet, transparent beslutsfattande och öppen hantering av meningsskiljaktigheter — förverkligas inte fullt ut. Det är svårt för invånare och organisationer att se hur deras synpunkter påverkar de slutliga lösningarna. Informationen är tillräcklig, men dialogen är alltför myndighetscentrerad.” Vidare frågar revisionsnämnden om dialogen mellan Egentliga Finlands kommuner och intressenter har varit tillräcklig och ömsesidig vid planeringen och genomförandet av trafiklösningar.
Inom regionplaneringen regleras deltagande och växelverkan i detalj i nationell lagstiftning, bland annat vad gäller processer, material och tillgänglighet. Århuskonventionens syfte är att stärka medborgarnas möjligheter att påverka beslut som rör deras livsmiljö. Utöver att verksamhetsområdet följer lagstiftningens och konventionens krav deltar det i många arbetsgrupper och nätverk där information om förbundets uppgifter och processer förmedlas. I takt med att etapplaneringen och trafiksystemplaneringen framskrider finns möjligheter att ytterligare stärka kommunikationen och därigenom öka den allmänna medvetenheten och växelverkan. Detta är ett utvecklingsområde för de kommande åren, men förutsätter att ytterligare resurser styrs till detta arbete.
Intressebevakning och kommunservice
I punkt 5.3.3 anser revisionsnämnden att verksamhetsområdets mål kunde göras mer konkreta för att bli både lättare att mäta och lättare att uppnå och verifiera.
Målen för verksamhetsområdet intressebevakning och kommunservice baserar sig delvis på de regeringsprogramsmål för valperioden som landskapsstyrelsen fastställt. Målnivån kan konkretiseras ytterligare i samband med att målen förnyas för valperioden 2027–2031. De mål som härletts från valperiodens program, såsom trafikprojekt, är dock relativt konkreta. Under granskningsåret fattades beslut bland annat om finansieringen av dygnet runt-öppethållandet av Åbo flygplats och om utvecklingsinvesteringar i Ringvägen E18 i Reso och Skärgårdsvägen i S:t Karins.
Revisionsnämnden har i sin bedömning uppmärksammat behovet av att stärka närvaron i sociala medier och öka förbundets kännedom. Vid Egentliga Finlands förbund kommer kommunikationen att stärkas med en tvåårig tidsbunden resurs med fokus på sociala medier.
Beredare/ytterligare information
Petra Määttänen, förvaltningsdirektör
fornamn.efternamn@varsinais-suomi.fi
Förslag
Landskapsstyrelsen avger till landskapsfullmäktige ovan nämnda utlåtande över de åtgärder som utvärderingsberättelsen 2024 ger anledning till.
Beslut
Förslaget godkändes.
Beskrivning förslag
Landskapsfullmäktige 8.12.2025
Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsfullmäktige antecknar för kännedom utlåtandet gällande de åtgärder som framförts i utvärderingsberättelsen 2024.